En griplastare kan göra stor skillnad för den som regelbundet hanterar virke i den egna skogen. Istället för att flytta stockar för hand eller enbart använda vinsch kan du lyfta, vrida och placera virket direkt på skogsvagnen.
För mindre skogsbruk är det däremot sällan klokt att bara välja den största kranen som går att hitta.
Räckvidd, lyftkraft, hydraulik, grip, rotator, stödben och vilken vagn kranen sitter på måste fungera tillsammans.
Vad är en griplastare?
I skogssammanhang används ordet griplastare ofta om en hydraulisk kran med grip och rotator som sitter på eller används tillsammans med en skogsvagn.
Kranen används för att:
- lyfta stockar
- vrida virket
- lasta skogsvagnen
- lossa vagnen
- sortera stockar
- flytta virke inom kranens arbetsområde
På mindre ATV-vagnar drivs hydrauliken ofta av ett separat bensindrivet hydraulaggregat. På traktorekipage kan griplastaren istället använda traktorns hydraulik.
Börja med vilken typ av skogsarbete du gör
Det viktigaste är inte maximal räckvidd eller högsta lyftkraft.
Börja istället med att tänka på hur griplastaren kommer användas.
Om du mest kör:
- mindre ved
- gallringsvirke
- vindfällen
- kortare stockar
behöver du inte samma kapacitet som någon som regelbundet lastar grova och långa timmerstockar.
För mindre skogsägare är smidighet ofta minst lika viktig som rå lyftkapacitet.
En mindre vagn med väl dimensionerad kran kan vara betydligt enklare att använda mellan stående träd än ett tungt ekipage byggt för större volymer.
Hur lång räckvidd behövs?
En längre kran gör att du kan hämta virke längre bort från vagnen.
Det är praktiskt om du vill hålla ATV:n eller traktorn på ett körstråk istället för att köra fram till varje stock.
Aktuella mindre ATV-kranvagnar visar ganska tydligt hur marknaden ser ut. Avestavagnens Forester-serie använder exempelvis kranar på 3,4 eller 4,2 meter beroende på modell, medan mer avancerade ATV-ekipage kan ha ännu längre kranar.
För mindre skogsbruk är några meters räckvidd ofta användbart.
Men en längre kran har också nackdelar.
Ju längre bort från krantornet lasten befinner sig, desto större blir belastningen på kranen och vagnen.
Lyftkraften är viktigare än bara kranlängden
En vanlig miss är att jämföra två griplastare genom att titta på:
“Den här når 4,2 meter och den andra bara 3,4 meter.”
Det säger inte hur mycket de faktiskt kan lyfta där ute.
Lyftkraften minskar normalt när kranen sträcks längre från krantornet.
Därför bör du leta efter information om:
- lyftkapacitet nära krantornet
- lyftkapacitet vid maximal räckvidd
- kranens utskjut
- gripens och rotatorns egen vikt
Kellfri betonar också i sina instruktioner att grip, rotator och andra redskap ska räknas som en del av lasten och att kranens tillåtna lyftkapacitet inte får överskridas.
Vilken grip behöver du?
Gripen ska passa det material du faktiskt hanterar.
För timmer används en timmergrip.
För ris och grenar kan en risgrip vara bättre anpassad.
Kellfri rekommenderar att man väljer grip efter material och påpekar att olika gripar inte bör användas för sten, stubbar eller andra uppgifter de inte är konstruerade för.
Titta bland annat på:
- gripens öppning
- gripens vikt
- hur väl den stänger runt mindre stockar
- konstruktion
- slitdelar
- vilken rotator den är byggd för
En större grip är inte automatiskt bättre.
Den väger mer och den extra vikten minskar hur mycket annan last kranen kan lyfta.
Rotatorn gör stor skillnad
Rotatorn sitter mellan kranen och gripen.
Den låter dig vrida gripen och stocken.
Det gör det betydligt enklare att:
- rikta stockar
- lägga dem parallellt på vagnen
- sortera virke
- arbeta mellan stöttorna
- vända stockar utan att flytta hela vagnen
För vanligt skogsarbete är en runtomsvängande rotator därför mycket användbar.
Stödbenen är en säkerhetsfråga
När griplastaren lyfter åt sidan flyttas mycket belastning bort från vagnens centrum.
Därför används stödben för att stabilisera ekipaget.
Kellfris manual för griplastare anger att stödben ska användas vid kranarbete och att vagnen ska stå stadigt på fast och plan mark. Kranarbete i lutande terräng ökar vältrisken.
Det betyder att stödben inte bör ses som ett litet tillbehör.
De är en central del av hela kransystemet.
Hydrauliken måste passa kranen
En griplastare drivs hydrauliskt.
På en traktorlösning behöver du kontrollera att traktorn levererar rätt:
- hydraulflöde
- tryck
- anslutningar
På ATV-vagnar finns ofta ett separat hydraulaggregat.
Fördelen är att kranen då fungerar utan att ATV:n själv har hydraulik.
Hydraulsystemet kan även användas för fler funktioner:
- vagnsdrivning
- ramstyrning
- vinsch
- hydrauliska stödben
Ju fler funktioner som används samtidigt eller av samma system, desto viktigare blir det att hydrauliken är rätt dimensionerad.
ATV eller traktor?
En griplastare på ATV-vagn passar bra när smidigheten är viktig.
Det kan vara vid:
- mindre gallring
- vedhantering
- smala körstråk
- mindre skogsfastigheter
Traktor blir mer intressant när du behöver:
- större vagn
- längre eller kraftigare kran
- högre lastkapacitet
- mycket hydraulik
- större virkesvolymer
Läs också: ATV eller traktor för skogsarbete – vad passar bäst?
Ramstyrning kan vara värdefullt
På vissa mindre kranvagnar finns hydraulisk ramstyrning.
Den gör att du kan styra vagnens position i förhållande till dragfordonet.
Det kan hjälpa när du:
- kör mellan träd
- behöver runda en stubbe
- positionerar kranen
- ska komma nära en stock
Avestavagnens och Kellfris mer utrustade ATV-vagnar visar att ramstyrning ofta kombineras med drivning och vinsch på modeller avsedda för mer krävande terräng.
Behöver man vinsch också?
Griplastaren arbetar bara inom sin räckvidd.
En vinsch kan dra fram stockar som ligger längre bort.
Kombinationen fungerar därför bra:
- vinschen drar fram stocken
- griplastaren lyfter upp den
Läs också: Kran eller vinsch vid skogsarbete – vad passar bäst?
För mindre skogsbruk behöver du däremot inte automatiskt båda.
Om virket nästan alltid ligger nära körstråket kan kranen vara tillräcklig.
Reglagen påverkar hur lätt kranen är att använda
En griplastare gör många rörelser:
- sväng
- lyft
- vipp
- grip
- rotation
- eventuellt utskjut
På mindre kranar används ofta ventilpaket med flera spakar.
Dyrare lösningar kan använda joystickstyrning.
Det viktiga är inte vilket system som ser mest avancerat ut.
Det viktiga är att rörelserna går att göra mjukt och kontrollerat.
Kellfri rekommenderar nya användare att först öva en funktion i taget och lära sig starta och stoppa rörelser mjukt innan flera funktioner kombineras.
Reservdelar är viktigare än man tror
Griplastaren innehåller många delar som arbetar hårt:
- hydraulslangar
- tätningar
- bussningar
- grip
- rotator
- hydraulcylindrar
- ventiler
Kontrollera därför att det finns:
- reservdelar
- slangar
- teknisk support
- sprängskisser
- manualer
En billig kran blir mindre attraktiv om en liten komponent gör maskinen stående i flera veckor.
Vanliga misstag
Att köpa efter maximal räckvidd
Längst räckvidd är inte alltid bäst.
Kontrollera lyftkraften där kranen faktiskt kommer användas.
Att köpa för tung grip
Grip och rotator räknas in i kranens belastning.
Att underskatta stödbenen
Stabilitet är lika viktig som lyftkraft.
Att köpa för stor utrustning
I tät skog kan en mindre vagn och kran vara effektivare.
Att inte kontrollera hydrauliken
Kranen måste passa den hydrauliska kapaciteten.
Vad passar mindre skogsbruk?
För mindre skogsägare hade jag prioriterat:
- en kran med tillräcklig men inte överdriven räckvidd
- bra lyftkraft på realistiskt arbetsavstånd
- runtomsvängande rotator
- grip anpassad för normalt virke
- stabila stödben
- god tillgång till reservdelar
- ett ekipage som fortfarande är smidigt
Det är normalt mer användbart än att maximera en enda specifikation.
Kort sagt
En bra griplastare för mindre skogsbruk är en balans mellan räckvidd, lyftkraft och smidighet.
Välj efter stockarna och terrängen du arbetar med oftast.
En stor kran kan lyfta mer och nå längre, men ett tungt och klumpigt ekipage kan samtidigt göra arbetet svårare i tät skog.
Se därför griplastaren, vagnen och dragfordonet som ett enda system.
Fler guider hittar du inom skog och skogsarbete.