En vedklyv passar bäst när du vill ha en enkel maskin för själva klyvningen. En vedprocessor passar bättre när du gör större mängder ved och vill kombinera kapning och klyvning i samma arbetsflöde.
För mindre hushåll är vedklyven oftast det enklaste valet.
När vedmängden ökar blir vedprocessorns tidsbesparing mer intressant.
Den stora skillnaden
En vedklyv gör egentligen en sak.
Den delar den kapade veden.
Det innebär att stockarna först måste kapas till rätt längd på annat sätt.
En vedprocessor kombinerar normalt:
- inmatning
- kapning
- klyvning
och ibland utmatning via transportband.
Det betyder färre separata arbetsmoment.
Arbetsflödet med en vedklyv
Med en vanlig vedklyv kan arbetet se ut så här:
- Stocken kapas till vedlängd.
- Vedbiten flyttas till klyven.
- Den klyvs.
- Den färdiga veden flyttas till säck eller upplag.
Det fungerar mycket bra vid mindre volymer.
Utrustningen är enkel och relativt billig.
Arbetsflödet med vedprocessor
Här kan samma stock istället:
- matas in
- kapas
- falla direkt till klyven
- klyvas i flera delar
- transporteras ut
Det är framför allt när samma moment upprepas hundratals eller tusentals gånger som skillnaden blir stor.
Vilket är billigast?
Vedklyven.
En mindre elektrisk klyv kan kosta några tusen kronor.
Större hydrauliska klyvar kostar mer, men ligger fortfarande klart under många kompletta vedprocessorer.
En vedprocessor innebär fler delar:
- kapfunktion
- hydraulik
- inmatning
- transportör
- kraftigare chassi
- fler säkerhetssystem
Därför blir investeringen högre.
Vilket är snabbast?
Vid större volymer är vedprocessorn normalt mer effektiv eftersom flera moment kombineras.
Men det förutsätter att virket passar maskinen och att materialflödet fungerar.
Om du producerar två kubikmeter ved kan det vara överdrivet att bygga upp en stor vedstation.
Då är det enklare att använda motorsåg och vedklyv.
Hur mycket ved gör du?
Några kubikmeter per år
Vedklyv är normalt det naturliga valet.
10–30 kubikmeter
Här blir en rejäl hydraulisk vedklyv intressant.
En mindre vedprocessor kan också börja vara värd att jämföra om arbetet återkommer varje år.
30–50 kubikmeter eller mer
Nu blir arbetsflödet mycket viktigare.
En vedprocessor kan spara många manuella moment.
Det betyder inte att dessa mängder är absoluta gränser. Se dem som praktiska exempel.
Grov ved kan förändra valet
En vedprocessor har en maximal stockdiameter.
Om mycket av din ved är grövre än vad maskinen klarar får du ändå hantera den separat.
En kraftig fristående vedklyv kan ibland vara bättre på riktigt grovt och besvärligt virke.
Det är därför möjligt att en gård har både:
- vedprocessor för normalved
- kraftigare vedklyv för de grövsta bitarna
Vad kräver minst plats?
Vedklyven.
Den kan ofta flyttas undan när arbetet är klart.
En vedprocessor behöver mer utrymme och fungerar bäst när du även har plats för:
- långved
- stockbord
- färdig ved
- transportör
- traktor eller annan maskin
För en liten tomt kan det vara en viktig begränsning.
Vilket alternativ är enklast att underhålla?
En vanlig hydraulisk vedklyv är relativt enkel.
En processor innehåller fler slitdelar.
Beroende på modell kan det handla om:
- sågkedja
- svärd
- transportband
- lager
- hydraulik
- knivar
- matning
Fler funktioner innebär mer som behöver kontrolleras.
Vilket är bäst för en person?
Det beror på hur systemet är byggt.
En processor med stockbord och transportör kan låta en person producera mycket ved med relativt lite manuell lyftning.
En enkel processor utan bra inmatning kan däremot kräva att stockarna fortfarande hanteras manuellt.
Vedklyven kan också fungera bra för en person, men fler arbetsmoment måste utföras separat.
Ergonomi
Det här blir viktigare ju mer ved du gör.
Att lyfta hundratals vedbitar från marken till en klyv är tungt.
Tänk på:
- arbetshöjd
- stockbord
- hur veden matas fram
- var färdig ved hamnar
- hur grova stockarna är
En dyrare maskin kan vara värd mycket om den minskar antalet tunga lyft.
Om du redan har motorsåg och vedklyv
Då är tröskeln för att fortsätta med samma system låg.
En processor måste spara ganska mycket tid för att motivera en stor investering.
Det är därför klokt att räkna på hur många timmar du faktiskt lägger på veden varje år.
Om du börjar från noll
Då är jämförelsen mer öppen.
Om målet redan från början är att göra stora mängder ved kan det vara onödigt att först köpa flera mindre maskiner och sedan byta till processor.
Planera hela flödet från början.
Kort jämförelse
| Egenskap | Vedklyv | Vedprocessor |
|---|---|---|
| Inköpspris | Lägre | Högre |
| Kapning | Separat | Integrerad |
| Klyvning | Ja | Ja |
| Stora volymer | Mer manuellt arbete | Stor fördel |
| Förvaring | Liten | Kräver mer plats |
| Underhåll | Enklare | Fler komponenter |
| Mindre vedmängd | Mycket lämplig | Ofta överdimensionerad |
| Vedförsäljning | Begränsad kapacitet | Mer intressant |
När hade jag valt vedklyv?
När:
- vedmängden är liten till måttlig
- budgeten är begränsad
- utrymmet är litet
- veden redan kapas separat
- maskinen ska kunna flyttas enkelt
Läs också: Hur många tons vedklyv behöver man?
När hade jag valt vedprocessor?
När:
- vedmängden är stor
- arbetet görs varje år
- tiden är viktig
- du vill minska manuell hantering
- du har bra vedplats
- du funderar på att sälja ved
Läs också: Vedprocessor – är det värt att köpa en?
Ett mellanalternativ
Du behöver inte gå direkt från liten klyv till komplett processor.
Ett effektivt mellansystem kan bestå av:
- kraftig vedklyv
- bra kapstation
- vedtransportör
- arbetsbord
Det kan förbättra produktiviteten rejält utan lika stor investering.
Kort sagt
Vedklyven vinner på enkelhet och pris.
Vedprocessorn vinner på arbetsflöde och kapacitet.
Ju mer ved du producerar, desto viktigare blir tiden per kubikmeter och desto mer intressant blir processorn.
Fler guider hittar du inom vedhantering.